Socialstyrelsen berättar att allt fler unga tar livet av sig. Fler unga kvinnor än män, unga likamed flickor. Kraven är höga och samhället räcker inte till. Vad är egentligen den viktigaste lösningen. Självmordstankar och total sorg i en ung människas själ, herregud då har vi vuxna misslyckats. Totalt. Frustrationen jag känner är överväldigad. Kanske är jag på fel ställe? Det är så mycket som måste göras, förändras och bli bättre. I samma nyhetsinslag pratar datainspektionen om att unga är gränslösa på nätet, mobbning, sexuella trakasserier och förföljelse. Hån och hot. Föräldrar fattar ingeting och är nästan aldrig närvarande. Utsattheten är total på nätet och möjligheterna till självförsvar många gånger omöjlig. Det gör ont i mig, jag vill skrika över allt som måste förändras och bli bättre. Var börjar man? Politiken? Myndigheterna? Föreningar? Föräldrarna? Fattar ni? Känner ni ansvaret?
Alla bär vi ett ansvar, ingen kan svära sig fri. Det vet jag.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar