Jobbsökartips

Med anledning av LO-rapporten igår blev jag ombedd av DN att ge några tips för vad man bör tänka på som ung på väg in på arbetsmarknaden. Tipsen ligger här.

Ungdomar, kändisar och Bollywood-filmer

LO presenterar idag en rapport om ungdomars etablering på arbetsmarknaden. Flera av resultaten är sådant som tidigare framkommit av andra undersökningar. Bland annat att det tar längre tid för unga att ta sig in på arbetsmarknaden idag än det har gjort tidigare och att unga är arbetslösa i högre utsträckning än befolkningen i övrigt. Trist, men inte särskilt överraskande som sagt. Dock understryker det ytterligare vikten av att hjälpa unga att bygga sociala nätverk och skaffa erfarenheter för att kunna konkurrera på rättvisa villkor.

Utan att säga för mycket befinner vi oss på Avstamp just nu i slutfasen av att planera ett projekt som syftar till just det. Det är lite stressigt, men ett grymt spännande projekt om jag får säga det själv. Med en massa kändisar inblandade... Förhoppningsvis kommer jag att kunna berätta mer om det i början av nästa vecka.

***

Efter att jag skrev om en rätt skruvad reklamfilm som Af Södermalm hade gjort (här) har skaparglädjen gått på högvarv på Arbetsförmedlingens kundtjänst. Ett antal Bollywood-filmer, bland annat den här och den här cirkulerar just nu inne i huset. Kan möjligen vara bland de roligaste och mest bisarra skapelser som någonsin tagits fram på den här myndigheten. Någonting håller på att hända helt klart.

"Lite ska man ju ändå tåla"

Varje morgon ringer min klocka 06:30 för att jag varje kväll tror att jag kommande morgon ska lyckas kliva upp direkt väckarklockan (mobilen) ringer, så att jag på så sätt ska få en lugn och stillsam morgon, ni vet sådana mornar man hör talas om. Trots detta hopp så ligger jag alltid (utan undantag) kvar i sängen och trycker på "snoz" var femte minut tills klockan blivit tio över sju. Då förbannar jag mig själv, kastar mig upp ur sängen, slår på nyhetsmorgon och hetsar igenom en halvtimmes morgonrutin, därefter bär det av med stormsteg mot jobbet. Dock alltid förbi en kaffebar för att få morgonens bästa moment.

Nyheterna maler alltid på i bakgrunden i morgonjäktet. Denna tisdagsmorgon kunde jag inte låta bli att stanna upp för att lyssna på en diskussion i morgonsoffan, en representant från DO (diskrimineringsombudsmannen) och någon ”tyckare” pratade om hur det kommer sig att antalet anmälningar till de olika diskrimineringsombudsmännen har ökat lavinartat det senaste åren. ”Tyckaren” var helt övertygad om att vi svenskar är mesar som inte kan stå upp för oss själva, anmäler i onödan och är känsliga för kritik medans DO stod fast besluten att det är bra att vi ser vår rätt och säger ifrån när vi blir diskriminerade. DO sa vidare, trots ökat antal anmälningar finns fortfarande ett gigantiskt mörkertal. Denna lilla morgondebatt gav min en kort resa tillbaka i tiden, då jag reste land och rike runt bland skolor. Då mötte jag ofta lärare eller föräldrar som opponerade mot min föreläsning om mobbning och tyckte att ”lite ska man ju ändå tåla”, ”lite smäll under skolåren rustar en för att bli vuxen”.. och liknande skitprat. Tänk att man fortfarande ifrågasätter modiga människor som vågar berätta, anmäla och stå upp för sig själva.

Klipp dig och skaffa ett jobb!

Expressens Boråsedition skriver om arbetsmarknadsdagarna på Borås Högskola. 55 utställare träffar eleverna och berättar om sina jobb. I år har högskolan dessutom infört en ny giv: Man bjuder eleverna på en gratis klippning för att de ska kunna göra bra intryck på arbetsgivarna - på temat "klipp dig och skaffa ett jobb".

Ett billig pr-knep? Kanske, men jag gillar det. Jag tror att allt som bidrar till att unga människor tidigare börjar prata om och reflektera kring arbetsmarknadsfrågor är bra.

Friends öppnar i Linköping och Malmö

Jag har haft en dag ledig från Af och arbetat med Friends kommande etablering i Linköping, genomfört en massa möten med intressanta aktörer och kloka människor. Under våren ska vi alltså slå upp dörrana för ytterligare två regionkontor, ett i Malmö och ett i Linköping. Rekrytering av lokal personal och samarbeten pågår för fullt. Det ska bli spännande att följa utvecklingen av två nya kontor. Jag tror verkligen att lokala kontor fyller sin funktion mer framgångsrikt än om vi skulle växa i Stockholm, det är naturligtvis klokare att verka i samma region och miljö där skolorna vi besöker befinner sig. Det blir bättre förutsättningar för alla.

Dokumentären om klass 9A

Jag älskar den nya dokumentären om klass 9a som går på Svt, såg andra avsnittet igår. Jag blir grymt imponerad av alla lärarna som Svt har handplockat ut från hela landet för att just de ska få klass 9a att bli en av de bästa i Sverige. Lärarna har alla olika ledarstilar och persnliga sätt att möta eleverna men samtliga är grymt duktiga. Tänk att det finns sådana människor som viger sitt liv åt att undervisa och jobba i skolan, den plats som kanske har allra störst påverkan av oss människor. Det som händer en under skoltiden följer ju med en resten av livet, både kunskaper och relationer. Jag ger all min respekt åt Sveriges lärarkår.

Filmtips

Arbetsförmedlingen Södermalm har gjort en egen reklamfilm för jobbsökaraktiviteter för unga. Kolla, den är bra mycket roligare än vad den låter.

Ännu en stressig dag som passerat!

Är helt slut efter en mötesintensiv dag, fylld av planerande, diskuterande och strukturerande av kommande Avstampsaktiviteter. Möten med massa kloka människor och flera glada skratt. Är lite tom i huvudet och fylld av allt som måste göras den närmaste tiden. Jag försöker att korta ner mitt kvällsarbetande men hamnar till trots vid skärmen och här springer som bekant tiden iväg. Tid, om man hade mer tid, så är det alltid och ändå är just tid nått som är vad det är och inte går att förändra. Denna känsla av att inte räcka till utan hela tiden vilja mer, önska mer och genomföra mer. Försöker påminna mig om att allt inte behöver ske idag.

Artiga alternativ är en lysande strategi men mitt tålamod räcker inte hela vägen fram varje gång men ibland så.. : )

Artiga alternativ

Jag lärde mig av en föredragshållare i veckan att det gäller att vara strategiskt när man väljer sina former för att påverka. Han sa antingen lever du ett liv i opposition och ständigt kämpar emot och fäktar. Eller så anpassar du dig, gör som du blir tillsagt, följer rådande byråkrati och följer alla regler. Eller så väljer du sk artiga alternativ, föreslår andra lösningar, alternativa vägar men lägger fram dem på ett artigt, trevligt och fint sätt. Jag ska använda strategi artiga alternativ under nästa vecka så får vi se hur det funkar.

Fortsättning följer...

Gör Alla hjärtans dag till en dag för alla

Idag är det Alla hjärtans dag. Butikerna svämmar över av nallar, blommor och hjärtan i alla former. Jag vet att Alla hjärtans dag är en dag då många elever mår dåligt. I år har Friends låtit 1 000 unga berätta om hur de känner inför den här dagen. Resultatet visar att så många som 63 procent har känt sig utanför på Alla hjärtans dag. Flickorna är mer utsatta än killarna – bland dem har 68 procent någon gång bävat inför den här dagen. Därför vill jag idag uppmana till omtanke om varandra!

Mobbning och kränkningar på skolorna förekommer alla dagar, året runt. En vanlig dag går 14 procent av barnen till skolan med en klump i magen och sex procent utsätts för mobbning och trakasserier (källa Skolverket). Problemet är att blommor, kort och presenter på Alla hjärtans dag gör ensamma barn extra utsatta.

Det är synd att en dag som egentligen står för något gott är ångestladdad för så många. Jag vill att Alla hjärtans dag ska vara en dag som går i vänskapens tecken – för alla. De elever som redan har ont i magen när de går till skolan ska inte behöva känna sig extra utsatta idag.

Men det finns alla möjligheter att göra något för att förbättra situationen. Skolverkets forskningsrapport ”Relationer i skolan – en utvecklande eller destruktiv kraft” visar att möjligheten till goda sociala relationer och ett gott socialt klimat påverkas av hur personalen på skolan samverkar och kommunicerar med varandra. Studien visar också att elever på skolor med ett utvecklat förebyggande arbete mot mobbning upplever färre kränkningar.

Jag uppmanar därför Sveriges skolpersonal, föräldrar och eleverna själva att tänka igenom hur de firar Alla hjärtans dag idag. Ingen bör medverka till att skapa en dag där en stor del av eleverna känner sig utanför. Jag vill att Alla hjärtans dag ska bli en dag för alla – en dag för vänskap!

"Förlåt för att jag är man"

Igår kväll genomförde jag mitt föredrag om att vara kvinna och ledare. Det var länge sedan jag ägnade så mkt tankar innan ett specifikt föredrag. Hur ska jag på kort tid få fram en sån grundläggande samhällsfråga som maktstrukturer? Att snabbt lyckas slå hål på fördomar och myter. Jag satte på mitt allra snabbaste energitempo och körde en enkel smekning av det självklara att vi kvinnor har sämre möjligheter än män på nästan alla områden i livet och att den som påstår något annan ljuger! Att kvinnor är underordnade i samhället är något som vi alla vet och de som inte tror på det är okunniga. Nått sånt och så blandade upp med en rad målande exempel.

Samtidigt som jag talade kunde åskådarna sms:a in synpunkter och frågor till mig så när jag pratat klart kom dessa upp på en storbildskärm: ”förlåt för att jag är man", "måste vi alla vara lika - vi är ju ändå olika”. Jag skulle alltså ge respons på dessa. Ni förstår, vem blir förvånad? Sorgligt nog ingen. Efter trettio minuter redovisning av vårt icke jämställda land, våra galna maktstrukturer så kommer någon med kommentaren "måste vi vara lika??". Som om jag någonsin pratat om att vi människor ska vara lika! Ha ha ha.. jag både skrattar och gråter! Jag gjorde iallafall kvällen grand final genom att hälla ut ett stort glas vatten över moderatorn och mig själv (av misstag naturligtvis).

Lite mer gymnasieval...

På fredag är det som sagt dags att välja till gymnasiet. Såg i SCB:s statistik att ungefär 98 procent av dem som går ut högstadiet fortsätter direkt till gymnasiet. Det är ju faktiskt en otroligt hög siffra. Frågan är väl om den inte är lite väl hög. Som jag skrev här så kommer ungefär en tredjedel att hoppa av innan de läst färdigt. Ungefär en fjärdedel avslutar inte sin utbildning över huvud taget.

Ett sätt att komma till rätta med det här måste ju vara att arbeta med hur vi bemöter unga under själva studietiden. Men vi kanske också fundera över vilka råd vi ger innan valet. Vi kanske måste bli bättre på att berätta att alla inte måste börja gymnasiet direkt efter skolan. För några är det kanske bättre att försöka hitta ett jobb eller en praktikplats i stället, och vänta med att välja. Att avstå från att söka in till gymnasiet den här gången behöver inte vara en enkelbiljett till fattigdom och utslagning. Tvärtom kan det vara ett sätt att skaffa sig erfarenhet och kontakter, att få ett avbrott i skolgången och ett tillfälle att reflektera över vad man vill göra.

Som förälder kanske den bästa tjänsten man i så fall kan göra för sitt barn är att stötta honom i jobbsökandet. Att använda sitt nätverk för att försöka hitta ingångar. Det är inte lätt att hitta arbeten när man inte har någon utbildning, men det är heller inte omöjligt.

Walk the talk

Möten efter möten, timmar i samtal, planerande och strukturerande, vi producerar och analyserar. Skriver och funderar. Kloka ord som flyger som cirklar runt ett bord. Ord som formuleras i fina floskler. Jag springer igenom stunder av verbala orgier. Vill ställa mig upp och skrika, tyst. Låt oss vara tysta bara en liten stund. Andas och fundera på vad är egentligen syftet med det vi gör? Betyder orden något? Finns där substans? Det är alltid lättare att säga än att göra. Så myndighets Sverige! Jag ropar ut, "WALK THE TALK!"

Ledare och kvinna?

Jag fick en förfrågan att föreläsa i temat att vara ledare och kvinna. Först vill jag bara säga promt "nej", jag kan naturligtvis tala om att vara ledare men snälla lämna mitt kön utanför men i samma ögonblick hejdar jag min känslosnurr och hör mig själv säga "mm, ja, absolut, okey". För visst är det ändå så, vare sig jag vill det eller ej, att det trots allt behövs ett könsförtydligande om jag ska prata om ledarskap. Jag vill dessutom göra ytterligare tillägg på min kommande föreläsning, UNG kvinnlig ledare. Ibland är det tuffare att vara just ung än just kvinna.

Jag och många med mig bär på säkert hundratals händelser som inträffat för att jag just är ung kvinna i ledarposition. Lägg där till att jag är feminist och lite queer, det blir en härlig kombination. Som kan väcka en hel del känslor. Så vad ska jag börja med?

Jag sitter i ett möte med en manlig medelålders VD tillsammans med min manliga medelålders kollega. Min kollega är ny och har mindre koll och jag är där för att ta beslut. Denna VD:n kunde inte för sin värld acceptera att det var jag som bestämde utan pratade direkt till min manliga kollega under hela mötet. Eller jag sitter på ett seminarium (ledarskapsutbildning) och föredragande benämner "chefen" som "han" hela tiden tills jag får lov att ställa mig upp och säga.. "eller HON!". Eller när jag blir arg och säger ifrån, markerar att nått är fel så kan jag dagen efter få höra "känner DU dig bättre nu?" som om det någonsin handlade om mina känslor? Motstånd, "är hon verkligen lämpad för den uppgiften", detta eviga motstånd. Likväl från medelålders kvinnor som män. And so on..

Ja, det är skillnad att vara kvinna och ledare men det handlar naturligtvis inte om mig utan om den kontext där jag verkar. En kontext som jag förhoppningsvis kan vara med att förändra.

Gymnasiefunderingar? Titta hit!

Runtom i landet sitter ungdomar just nu och funderar över sin framtid. Senast den 15 februari ska över 100 000 ungdomar runtom i Sverige välja till gymnasiet. Och ännu fler föräldrar sitter förmodligen och sliter sitt hår i vånda. I år finns totalt över två tusen utbildningsvägar att välja mellan. Hur hjälper man sitt barn att välja rätt?

Och valet är inte bara svårt, det är viktigt också. För minst hälften av dem som i år börjar gymnasiet är det den utbildningsnivå som det första jobbet ska grundas på, och den ska hålla som bas för nära 50 års yrkesliv.

Här är, i all ödmjukhet, några tips för föräldrar med barn som ska söka till gymnasiet:

• Koncentrera dig i första hand på att hitta rätt nationellt program. Då blir alternativen något färre och uppgiften mer hanterbar. De olika inriktningarna har inte så stor betydelse för behörigheten, det är mest en möjlighet att göra utbildningen lite roligare.

• Be att få se skolornas kvalitetsredovisning (gäller endast de kommunala gymnasieskolorna), den innehåller en massa information om skolan som kan vara bra att känna till, och den är i allmänhet inte så vansinnigt tjock. Om du inte hittar kvalitetsredovisning på skolan kan du kontakta kommunen så hjälper de dig.

• Ring Arbetsförmedlingens kundtjänst på 0771-416 416. Det är en guldkälla till info som är oförtjänt okänd. De har öppet till 10 på kvällen(!) och kan svara på frågor om var jobben kommer att finnas i framtiden och vilka behörigheter olika utbildningar ger. Jag brukar själv ringa dit om det är nåt jag undrar eller nån fakta jag inte hittar.

• Tror ditt barn att han eller hon kommer att vilja plugga vidare efter gymnasiet? Tänk på att högre kurser i engelska och moderna språk ger extra poäng när man söker till högskolan från år 2010.

• Omkring en tredjedel av dem som börjar gymnasiet tröttnar och hoppar av längs vägen, och flera studier visar att dessa löper större risk att hamna i långtidsarbetslöshet eller få en svag ställning på arbetsmarknaden. Om din son eller dotter verkligen är skoltrött kanske det kan vara en idé att testa att praktisera eller jobba ett år i stället.