tisdag 20 november 2007

Maskrosbarn

Tänder lampan
För du ropade när du sov
Minnen skär dig
Av en värld som varit sned
Lyssnar på allt du drömt om
Du har gett mig lov
Lägger ett pussel här och
Jag får vara med

Om du blir rädd igen
Bredvid dig finns jag
När allt går runt i dig
Som ett nystan av garn
Ingen ser att stjärnor faller
Även när det är dag
Så önska dig något nu mitt
Maskrosbarn

När sedan mörkret faller
Minns att du är stark
Rusar fram som stormen
Runt dig står det still
Den enda blomman
I den hårdaste mark
Finns inga hinder kvar
Du tar dig dit du vill

Inga kommentarer: