Säkerhet på nätet

En vecka fylld av konferens och timtal av möten. Det är fantastiskt vad möten med andra ger, nya idéer och inspiration.

I onsdags så skrev DN om att internet nu ska bli säkrare för barn genom att flera stora nätverksaktörer skriver på ett säkerhetsavtal. Bland annat lovar de att det inte ska gå att söka på personliga profiler för underåriga personer, att kontaktlistor och profiler ska ha standardinställningen "privat". Det låter ju jätte bra. Visste ni att hela denna vecka ha varit fylld av internetsäkerhets diskussioner och möten. I tisdags var det Safer Internet day som uppmärksammandes med ett stort ungdomsmöte på Fryshuset. Igår och idag pågår en stor internationellt konferens ”Children and online Sexual Violence”, bra initiativ för att sprida information och ¨som kunskapsinhämtning för människor som arbetar med och för barn och unga.

Skulle dock se mer av den positiva sidan av Internet på dessa möten.

En god handling leder till fler.

Jag är övertygad om att första steget till att få människor att se och lyssna är att gradvis öppna deras ögon och sinnen. Genom att förstå globala/lokala strukturer och sin egen roll kan man också få syn på sina möjligheter att vara med och bidra till en bättre värld. Små steg, en enda god insats eller mindre satsningar blir tillsammans en positiv rörelse som successivt skapar förändring. Min egen övertygelse är att ”en röst gör skillnad” och det är ett budskap jag vill att allt jag jobbar med ska förmedla och stå för. Jag tror och har alltid trott på att om alla bidrar och tar ansvar så kommer världen att förändras till det bättre. Som Martin Luther King sade: "Det farliga är inte de onda människornas tal – det farliga är de goda människornas tystnad".

Just nu genomgår världen en gigantisk ekonomisk kris. Många människor, även i Väst, står inför svåra utmaningar. Men enligt en trendrapport som släpps i februari 2009 skapar krisen inte mer egoism utan snarare längtan efter att visa och ta del av empati och medkänsla. Rapporten talar om ungdomsgeneration som Generation G: “The current financial meltdown has led consumers to be more disgusted than ever with greedy corporate execs who just don’t care. The need for the opposite of greed is never greater than in challenging times. Challenging times see people craving care, empathy, sympathy and generosity.”

Ur positiv kraft skapas ny positiv kraft. Genom att göra gott, även genom små handlingar i vardagen, kan vi skapa ett bättre samhällsklimat och inspirera andra. Jag hoppas att jag i mitt nya uppdrag kan finna ett sätt att foga ihop idén om varje enskild människas egen förmåga till att bidra till förändring, med fakta om de grymheter som drabbar världens barn. I förlängningen kan kombinationen av ökad kunskap och insikt om den egna kraften leda till reell förändring.

Alla olika alla lika

Fördomar finns omkring oss varje dag. Det är när fördomar omsätts till handling som man riskerar att bli utestängd. Från skolan, från arbetslivet eller i andra situationer. Egentligen finns det ingen begränsning på situationer där olika fördomar kan skapa hinder i vardagen. Alla Olika Alla Lika arbetar för att motverka fördomar.

Kolla in filmen!

Friends utnämner Katarina Rosenqvist till ny verksamhetschef

I måndags tillträder Katarina Rosenqvist som ny verksamhetschef för stiftelsen Friends. Katarina kommer närmast från tjänsten som VD för organisationen Rättvisemärkt som kraftigt expanderat och fått en framträdande position under Katarinas ledarskap. Hon har även arbetat som kommunikationschef på Fujifilm Sverige.

Katarinas breda erfarenhet av företagsledning och hennes engagemang inom andra välgörenhetsorganisationer gör att hon är som klippt och skuren för tjänsten som verksamhetschef hos oss. Vi arbetar kontinuerligt med att engagera fler i kampen mot mobbning - både barn, vuxna och företag. Katarina kommer att bidra till att föra Friends arbete framåt.

Barnslavar i Sudan

Igår kväll var jag på seminarium om barnslavar i Sudan. Jag såg den den uppmärksammade filmen Slavar – en animerad dokumentär, 15 minuter, av David Aronowitsch och Hanna Heilborn, som baseras på en intervju med Abuk och Machiek, två av tusentals barn som kidnappades under det mer än 22 år långa inbördeskriget i södra Sudan. Barnen beskriver med egna ord sina erfarenheter av övergreppen, innan de fritas från slaveri av James Aguer Alic, grundare av CEAWC, Sudan (Committee for the Eradication of the Abduction of Women and Children).

James Aguer Alic samt hans kollega Yel Nyang Gum var närvarande under filmvisningen för att berätta om slaveri i Sudan. James Auger och hans medarbetare har kartlagt hur mer än 20 000 barn och kvinnor har kidnappats från södra Sudan. Han har gripits 33 gånger på grund av sin snart 20 år långa kamp för de bortförda barnen.

Filmen men framförallt de erfarenheter och den verklighet som James och Yel berättar om får mig att än en gång känna mig maktlös och väldigt ledsen. Vad är det med vår värld? Den är rutten. Och barn får lida för att vuxenvärlden krigar och är oförmögna att ta ansvar. Jag skäms också över att jag inte vet mer om världens alla misslyckaden. Ju mer jag läser desto mer ledsen och frustrerad blir jag. Hur ska jag kunna formera ett greppbart och tillgängligt arbete/projekt när välrden rent ut sagt suger!!

Som tur var finn människor som James och Yel, de vann pris 2003,
läs mer här!

Polisen får mer resurser.

Ibland är livet märkligt. Mitt i alla mina tankar och ilska så kommer ett långt inslag i gårdagens aktuellt om barnsexhandel, se här! Regeringen satsar mer pengar till polisen för att de ska kunna följa upp och sätta dit män som åker utomlands och utnyttjar barn. Och Ecpat har seminarium tillsammans med näringslivet för att diskutera vad som ska och kan göras för att stoppa barnsexhandel. Drottningen var där och såg till att arbetet får sin viktga uppmärksamhet. Super! Verkligen så bra.

Jag bär skuld!!

Jag avslutat förra veckan med att delta i Ecpats två dagars utbildning om Barnsexhandel (ja jag vet ordet är helt absurt, vem vill sätta ihop orden; barn och sex och handel). Nu präglats mina tankar av skuld. Att jag lever i väst och representerar den delen av världen som roffar åt sig av de fattiga. Den delen av världen där profit är mer värt än människoliv. Visste ni att svenska män är ökända bland barn som befinner sig i sexhandel. Det gör mig så fruktansvärt förbannad och ledsen. Detta sker inte på grund av fattigdom utan av den rika världens förövare. Över tio miljoner barn runt om i världen utnyttjas i barnsexhandeln och varje år nyrekryteras 2 miljoner barn det vill säga 240 barn i timmen!! 240 barn i TIMMEN!! Inte för att siffrorna är det viktigaste men de beskriver en värld som får mig att kräkas. Nu, just i denna sekund så sker det! Övergrepp efter övergrepp! Och vad gör vi, ingenting. De flesta blundar och vill inte se, lyssna eller för den delen prata om det. När jag försöker återge vad jag fick veta under utbildningen märker jag att människor stänger av, det är för tungt att ta till sig. Men nej, om vi inte kan se och prata så kan vi heller aldrig få till en förändring. När regeringen får frågor om detta så hänvisar de till biståndsarbete, men det är ju helt fel. Visst är bistånd viktigt och vi ska naturligtvis bidra till att bygga upp de fattiga länderna MEN kom ihåg om ingen efterfrågan fanns så skulle de fattiga aldrig ge upp eller sälja sina barn. Det är vårt ansvar! Vi rika, välutbildade människor med makten att bli lyssnade till.