tisdag 8 september 2009

Kapitalet vill ta ansvar!

Investeringsjättar vill få upp tempot och förbättra kvalitén när det gäller börsbolagens arbete med mänskliga rättigheter, antikorruption, miljö och klimatarbetet samt säkerhetsfrågor. Projektet handlar om att de duktiga ska uppmärksammas och de dåliga ska synligt skämmas. Kapitalet går in och ställer krav, det är bra. Då synliggörs det att seriöst arbeta med hållbarhetsfrågor innebär minskade risker, lägre kostnader och en möjlighet att tillvarata affärsmöjligheter. Det vill säga att ett arbete med att förbättra kvalitén på arbetet med hållbarhet ur samtliga perspektiv i slutändan leder till ökad avkastningen på investerade pengar. Helt rätt. Men samtidigt så ifrågasätter jag en tajt tidsfrist, företagen har mindre än en månad på sig att besvara projektets enkätfrågor, är det verkligen den bästa metoden? Alla vet vi vad som händer, företagen samlar förbrilt ihop bra svar till enkäten i rädsla att bli publikt pulicerade på den "svarata listan". Är det hållbar utveckling? Tveksamt. Men jag är mycket positiv till att institutionella ägare går ihop i ett gemensamt projekt och tillsammans tar ställning och på så sätt synliggör vår tids viktigaste frågor.

Det är också en imponerande grupp institutionella ägare som nu gör detta. Skandia, Folksam, AP-fonderna, Swedbank Robur, SEB Fonder och SPP är några av de som deltar. Sammantaget har deltagarna i projektet 490 miljarder kronor placerade på Stockholmsbörsen. Det motsvarar nästan 20 procent av kapitalet på börsen.

Läs mer om intiativet här!

måndag 7 september 2009

Att leka är inte bara en lek!

Lekplatser tillverkade på småländska höglandet har blivit en stor svensk exportframgång. Att leka är inte bara en lek. Det är faktiskt en hel vetenskap. Sedan 1948 har dessa lekplatser från småland gett barn världen över möjligheten att leka och ha roligt. Men leken skapar inte bara glädje för stunden utan den är också ett närmast oslagbart pedagogiskt instrument, skriver de i sin produktkatalog. Företaget pratar om sin "lekcirkel" där barn genom leken utvecklas. I modellen står barnet i centrum och tio fält i en cirkel visar de olika kunskaper och lärdomar som leken ger. Det är kul att äsa om deras lekfilosofi.

Jag – Personlig kunskap
VI – Social kunskap
Siffror – Matematis k kunskap
Rum – Visuell kunskap
Natur – Natur kunskap
Liv – ExistenTiell kunskap
Sinnen – Intuitiv kunskap
Musik – Musikalisk kunskap
Kropp – Kroppskunskap
Ord – Språkkunskap

Stuart Brown är akademisk doktor har genom sin forskning visa en "strong correlation between success and playful activity". Han menar att humor, lek, stök och spring, flirt och fantasi är mer än bara skoj. Barn och ungdomar som leker blir glada, smarta vuxna – och att fortsätta leka fortsätter att utveckla även vuxna och göra dem smartare.Lyssna på Stuart Brown inspirerande föreläsning!

Slutet början på något nytt!


Mitt privata liv 2009 var uppdelat i två faser, innan EM och efter EM. Plötsligt, i lördags morse, så insåg jag att det plötsligt var fas två som gällde. EM, vilket snopet slut! Svensk damfotboll som behövde uppmärksamheten av framgången då många klubbar lider av dåliga intäkter och en ekonomisk kris situation. Landslaget som på papper har flera av världens främsta fotbollsspelare men vad spelar det för roll när de inte kan prestera när det väl gäller eller för den delen spela som ett lag, ge varandra kraft och inspiration. Men nu lämnar jag dessa veckor av fotbollsfunderingar bakom mig och går med glädje in i nästa fas.

Därför sprack guld drömmen!

onsdag 2 september 2009

Idrottskarusell som lockar!

Efter en helg i ett ganska grått Åbo så är jag åter i Sveriges vackra storstad. Jag har tittat på fotbollslandslaget som just nu befinner sig mitt i ett spännande EM. I förr går kväll spelade Sverige mot England och det slutade oavgjort, vilket innebär att Sverige nu går vidare som vinnare ur gruppen till slutspel. Nästa match sker på fredag mot Norge. Många som känt mig läge förvånas nog över att jag vet allt detta och överhuvudetaget är intresserad men de senaste årens fotbollsintresse har lärt mig mycket om en värld som för mig innan var helt okänd. Idrottsvärlden. Det finns flera sidor av denna rätt konservativa och traditionsfyllda men fantastiska folkrörelse. Då den svenska folkrörelsen i allmänhet är på väg att dö ut så blommar den svenska idrottsrörelsen starkt som vanligt. Jag har spenderat helgen med sportchefer, ledare och ideella ungdomsentusiaster. Alla brinner, triggas och vill utveckla sin fotbollsvärld, skapa bättre förutsättningar för unga som gamla spelar, elit och amatör. Mitt i allt engagemang så finns där givna strukturer och system som för mig är helt främmande. Damfotbollen är på fram marsch och de unga flickorna drömmer om landslaget och möjlighet att elitsatsa. Drömmar som är greppbara och nära och väldigt möjliga. Tänk att Sveriges premiärmatch mot Ryssland förra veckan hade rekordhöga tittarsiffror 800 000 personer, vilket är den högsta tittar siffran någonsin för en premiärmatch i ett mästerskap (både för män el kvinnor). Samtidigt redovisar damfotbollsklubbarna förlustresultat och ekonomin knakar, det ryktas till och med om att Djurgården går i konkurs i år och förlorar sin licens. Efter en helg omgiven av personer som befinner sig mitt i fotbolls Sveriges mittcirkel så är det oundvikligt att fundera på hur man ska få denna ekvation att gå ihop? Damfotbollen i världen blir bara bättre, högre krav ställs, konkurrensen ökar och spelare kan för första gången i historien spela på heltid och satsa helhjärtat. Samtidigt upplevs det på vissa håll som en fantasibubbla som är på väg att spricka. Och diskussionerna handlar om hur allsvenskans damlag ska klara ekonomin? Jag vet ju att det går att bygga en bärande verksamhet och ekonomi på en verksamhet som i sig inte kan sälja eller dra in tillräckligt med finansiering på sin produkt. Det är dock stora skillnader mellan idrottsvärlden och den sociala ideella sektorn, inte minst så tror jag (mycket amatör mässigt) att människor i allmänhet uppfattar att idrotten är självbärande och inte behöver bidrag på samma sätt sen är den sociala ideella sektorn, den är från start uppbyggd med personer och strukturer som enbart syftar till att få in extern finansiering och sponsorer.

Den andra huvudvärken som påverkat mig sen EM:s start är mediebevakningen och dessa sportjournalister som rapporterar. Först och främst så är kvällspressens sportjournalistik precis som vilken annat skvaller, rubrik- metodik som helst. Men det är ju positivt, skapas det rubriker och dramatik så ökar intresset och synergierna på det vet vi ju alla. Men det som upprör är att man hissar och dissar snabbare än att ett namn hinner uttalas. Man dramatiserar och hetsar unga icke medietränade spelare. Unga naiva spelare helt omedvetna över medias enorma makt och mekanismer. Det är lätt att säga en sak men när drevet går så är det inte lika enkelt längre. I världen utanför sportkulturen, kanske kan man tom säga den riktiga världen så kan jag inte annat än att förundras över att mediehanteringen inte blir en del av spelarna grundutbildning.

Jag har också under helgen lärt mig att jag liksom miljontals andra människor sugs in i idrottskarusellen, oron och stressen, glädjen vid vinst och pirret i magen innan match. Oroväckande enkelt, min överanalytiska sida säger att det förmodligen är avsaknad av något annat som gör att jag så lätt flörtas in i en elitkultur som egentligen ger mig lite dålig smak i munnen. För vad gör det egentligen om hundra om en rund boll rullade in i mål eller inte. Men ack jag vet hur fel jag har, det handlar om folkrörelse, ungdomars drömmar och tiotusentals aktiva föräldrar och ett brinnande engagemang. Och det är ju något jag alltid högaktar och respekterar - människors engagemang.

fredag 21 augusti 2009

Ett av världens värsta platser för människohandel!

Har under morgonen skrivit ihop material om den värsta grymheten på jorden, människohandel. Ska snart dra igång en privat insamling för att få ihop pengar till verksamheten jag besökte under min resa i Sydost Asien. Jag skriver orden men de går inte att ta in, de slår som ett slag i magen och hjärtat svider. Hur kan världen vara så grym? Barn, oskyldiga försvarslösa barn som utnyttjas är något som borde få alla att stanna upp, ställa sig upp och vägra acceptera att det sker.

I Kambodja blir flickor, i så låg ålder som 5 år och uppåt, dagligen sålda till sexhandel och prostitution. Ofta blir flickorna bortförda, ibland till och med rövade direkt från gatan. En grymhet som är en lämning från Pol Pots regimens decennier av krig, diktatorskap och folkmord där två miljoner människor mellan 1975 och 1979 brutalt avrättades. Kambodjas våldsamma historia lämnar fortfarande djupa ärr och i ett land som idag rankas som en av Sydost Asiens fattigaste står människolivs värde inte särskilt högt. Här blir barn köpta och sålda som sexslavar, ibland av deras egna föräldrar, för obetydliga summor pengar. Enligt Ministeriet för Kvinnors Intressen i Kambodja finns cirka 100 000 sexarbetare i Kambodja. 40% av dessa är under 16 års ålder och 64% av dem är diagnostiserat HIV-positiva. Som ett resultat av detta har Kambodja förtjänat ryktet som en av världens värsta platser för människohandel.

onsdag 12 augusti 2009

Friends är en icke-vinstdrivande organisation!

Med anledning av Skolverkets rapport som kom ut i våras, där de största antimobbningsprogrammen i Sverige granskats, har en diskussion om dessa blommat upp. Som berörd part vore det kanske naturligt för mig att gå i polemik med Skolverket och forskarna bakom rapporten. Men jag vill i stället framföra beröm för att man genomför en kritisk granskning av det arbete som bedrivs på mobbningområdet. Igår kväll sände Aktuellt ett långt inslag där jag deltog se inslaget här!

Angående min medverkan i Aktuellt igår vill jag förtydliga några viktiga punkter rörande Friends organisation. Friends är en stiftelse med 90-konto vilket innebär att vi är icke-vinstdrivande och helt utan statliga bidrag. För att hålla nere utbildningskostnaderna för förskolor, skolor och idrottsföreningar subventioneras deras kostnader genom bidrag från sponsorer och bidragsgivare.

Friends har inte ett individfokuserat synsätt. Vi motsätter oss starkt att det skulle finnas någon speciell form av personlighet som gör att någon blir mobbad eller mobbare. Orsakerna till mobbning bottnar i komplicerade processer som har att göra med individer, grupper, normer, ledarskap mm.

Friends erbjuder inga snabba lösningar eftersom vi inte tror att det finns en universalmetod som passar alla. Istället erbjuder vi utbildning, inspiration och kontinuerligt stöd i arbetet för en trygg och jämlik förskola, skola och idrottsförening.