Kan inte lämna mitt äventyr i Peking obenämnt. En vecka i kokande storstadsmyller fyllt av starka intryck, tålamod och glädje. Det är klart att resan bar iväg på grund av min duktiga sambos deltagande i truppen. Att se landslaget spela fotboll med 51 000 åskådare gav mig rysningar gång på gång, mitt obefintliga sportintresse tvingades bort i patriotisk iver att heja fram Sverige till kvartsfinal, tyvärr slutade glädjen efter ödesmatch mot Tyskland, igen. En ådra för sport har vaknat då även andra idrotter och OS-arenor lockade mitt intresse, så jag har nog konverterat och lär säkert bli kvarsittande stirrande på sporten på vardagkvällarna hädanefter.
Nyfunna kinesiska vänner gjorde starkt intryck på min medfödda västerländska själ. Passion och verklig kämparanda fick mina egna vardagshinder att blekna. Landet, staden lämnar ett intryck av storhet, splittring, frågetecken och människor, ja, människor överallt.
Jag hoppas världens blickar bidrar till det bättre men jag är tveksam!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar